Referat från NFH Nordic i Oslo 2023
Referat från NFH Nordic XXV i Oslo 30 augusti-1 september
I slutet av augusti arrangerade de nordiska sektionerna av NFH konferens i Oslo i dagarna två, där omkring 120 deltagare från främst Norden men även så långt bort som Sydkorea och Kanada slöt upp.
Första kvällen samlades vi i Rådhuset och minglade med kollegor från när och fjärran som vi inte träffat sen innan pandemin. Vi lyssnade även till det finstämda öppningstalet av Oslos borgmästare Marianne Borgen.
Torsdagen inleddes av Docent Radu Harald Dinu från Jönköping University som talade om vikten av att inkludera personer med funktionshinder i både forskning och samhällsdebattens frågor som rör dessa individer – ”Nothing about us without us!”
Vi fick en djup inblick i funktionshinder genom historien, med beskrivningar ur Homers Illiaden och avbildningar i Hans von Aachens målningar omkring 1600talet. Radu beskrev hur individer med funktionshinder genom historien har betraktats antingen som samhällets utstötta, eller som länkade till ett högre medvetande – en gåva från gudarna. Han lyfte fram exempel om hur kortväxta personer haft betydande roller vid hovens sociala strukturer under flera hundra år.
Under 1900-talet belystes hur normalitet som koncept i samhället ledde ett skifte mot institutionalisering av personer som inte passade i samhällsnormen. Radu talade även om fenomenet Oralism; att lära döva att tala och läsa på läppar, som i sig ledde till utvecklandet av otologi, audiologi och cochlearimplantet.
Vidare lästips av Radu: Hemsidan www.allofusdha.org av Disability History Association.
Radus bok ” Disability and labour in
the twentieth century ” från 2022.
“Disability in the Ottoman Arab World 1500-1800” av Sara Scalenghe.
“Between fitness and death – disability and slavery in the Caribbean” av Stephanie Hunt-Kennedy.
Linda R. Kvalvik föreläste sedan om hennes erfarenheter inom socialt arbete med utsatta barn och unga. Hon talade om hur vi behöver lyssna och se mer än det som sägs och visas på ytan, för att förstå dessa barns försök till kommunikation med oss vuxna.
Vi talade även om hur vi i professionen kan hindras att öppna upp svåra konversationer, om vi upplever att vi själva/vår organisation inte har stöttande strukturer som möjliggör ett gott omhändertagande efter att en ungdom har delat med sig. Här rekommenderar Linda att träna på arbetsplatsen, att träna tillsammans. Frågor att ställa i detta förberedande arbete kan vara:
- Var initierar vi svåra samtal med dessa individer?
- Vem tar initiativet? Alla medarbetare? Behandlare och/eller sköterska?
- Var finns support om det behövs?
- Vilka tillgångar finns på just din klinik/i din organisation? Vart kan du vända dig vid frågor?
I samtalet med barn och unga kring svåra frågor är ett av Lindas tips att utgå från vad du har sett och vad du vet. Led mot frågan, utan att leda till. Bjud in barnet i dialogen genom att ställa öppna frågor. Bekräfta känslor som kommer upp. Utforma sedan en plan om hur ni går vidare. Nytt möte? Involvera andra? Viktigast är att involvera barnet i de frågor som ultimat rör dem.
Foto nedan: Delar av NFH-Sveriges styrelse på plats!
Ingar Tangvik Hvalvik och Martin Hristov höll sedan sin föreläsning benämnd ”Coping after sexual abuse: in everyday life and in the dental chair”.
Vi möter alla personer som har varit utsatta för dessa typer av övergrepp, i Norge visar rapporter att så många som var femte kvinna och var tionde man är utsatt. I England är sifforna var tredje kvinna och var sjätte man. I 60% av fallen hände övergreppet innan barnet fyllt 7år. Data visar även att funktionsnedsättning ökar risken att drabbas. ”For each disability you have, the abuse starts earlier, is of greater severity, and has a longer duration.” För blinda flickor ökar risken att drabbas med 50% jämfört med jämnåriga flickor utan funktionsnedsättning.
Föreläsarna talade även om att sociala grupper med funktionsnedsatta individer är små och de flesta känner varandra. Detta hindrar ofta personerna från att våga rapportera övergrepp, för rädsla om att bli utstött och skuldbelagd.
Människor som blivit utsatta för sexuella övergrepp har ofta svårigheter att relatera till sin kropp, vilket till exempel kan ta sig uttryck i att undvika att duscha, ta hand om sin munhälsa eller sin generella hälsa. Dessa personer kämpar ofta med lågt egenvärde och självkärlek, vilket försvårar egenvård. Efter övergrepp är det även vanligt med partiella minnesluckor som kan hindra förståelsen för varför basala rutiner i livet inte fungerar. Åtgärder hjälper sällan, eftersom den underliggande orsaken är ett trauma som aldrig blir förstått och därav inte heller läkt. Att ha förståelse i att detta ofta ligger till grund för tandvårdsrädsla kan ge insikt och möjliggöra för tandvården att bättre hjälpa dessa individer.
Efter detta följde föreläsning av Professor Anne Rønneberg och Pedodontist Julie Toft från universitetet i Oslo, som talade om hur vi i tandvården kan möta de barn som blivit utsatta för olika sorters våld, övergrepp och negligering.
De belyste i enlighet med föregående talare att individer med funktionsnedsättningar löper ökad risk att drabbas, och beskrev hur personer med språk- och kommunikationshinder kan ha oerhört svårt att bli hörda och förstådda när de uttrycker sig om olika missförhållanden.
Take home messages:
- Se barnet utifrån det biospsykosociala perspektivet, och använd smärtskattningsverktyg.
- Notera beteendeförändringar, och dokumentera i journalen.
- Dokumentera alla orala fynd så som slemhinneförändringar, blåmärken mm. Tala med patienten om du misstänker felbehandling.
- Var uppmärksam på patienter som upprepat uteblir från sina besök.
Bilder nedan: Goda kollegor som sett fram emot att träffas för att lära av varandra och umgås.
“What do you think good care for individuals with disability and high anxiety look like” – Föreläsning av Clive Friedman från Kanada.
Clive inledde med att nämna att de center vi har för oral hälsa för personer med sällsynta diagnoser, så som Mun-H i Göteborg och Tako-centret i Oslo, inte finns i Kanada. Vidare talade han om andra barriärer för god munhälsa i samhället, med exempel i finansiella barriärer och brist på personal med kompetens.
Föreläsningen handlade till stor del om ångestproblematik, och Clive tipsade om boken Polyvagal Theory av Stephen Porges.
I bemötandet av patienter med ångestproblematik hjälper det att återengagera det parasympatiska nervsystemet genom att på olika sätt skapa trygga miljöer med stöttning av kuddar, lugnt bemötande, lugnande ljud och dofter. Fråga gärna patienten vad de gör för att hantera ångesten när den kommer.
Clive avrundade med att visa bilder på det rum som patientens medföljande kan få vistas i medan patienten är iväg på behandling. Här hade de inrett för att främja lugn hos den som sedan skall stötta patienten.
Nästa föreläsning var “Long term oral and dental complications after young age cancer” av Kristine Eidal Tanem från Käkkirurgiska och Oralmedicinska sektionen på Odontologiska institutionen i Oslo.
Hon belyste att cancer hos unga individer skiljer sig i förhållande till cancer hos den vuxna individen. Den förekommer i organ som är under utveckling, och patienten beräknas leva länge efter avslutad behandling vilket påverkar långtidseffekter av olika behandlingsstrategier. Leukemi och tumörer i CNS är vanligast. I Norge upptäcks omkring 210 nya fall av cancer hos individer under 18år.
Kristine har i sin forskning fokuserat på långtidseffekter som vi i tandvården kan komma att behöva beakta. Ökad kariesrisk, trismus och osteoradionekros i käkbenet, smak- och salivförändringar, hypodonti och mineraliseringsavvikelser ses mer frekvent förekommande hos dessa personer. Vidare talade Kristine om GVHD efter benmärgstransplantation, en åkomma som sedan 2014 klassas som ett precanceröst tillstånd.
Vidare har föreläsarens forskning visat att strålningsterapi mot hjärnan under utveckling associeras med högre risk för olika former av kognitiv svikt, inlärningssvårigheter, minnesproblem och neuropsykiatriska sjukdomar. Positivt i detta är ny teknik med protonterapi istället för fotoner. Denna har visat sig ge mindre spridning till kringliggande organ.
“Autism spectrum disorders, barriers to care” Föreläsning av Wendy Bellis från Eastman Institute, London. Wendy beskrev hur förekomsten av autism har ökat markant under tiden som hon har arbetat kliniskt, men poängterar samtidigt att “If you have met one child with autism… you have only met one child with autism”. I detta citat porträtterande hur dessa individer är just individer, och behöver vård anpassad till just sina behov.
Av de som diagnosticeras med autism är omkring 80% pojkar, men en stor underdiagnostisering hos flickor har påvisats. Studier har visat att 23% av flickor som vistats på sjukhus på grund av ätstörningar har autism.
Relevant för tandvårdsgivaren att beakta är att dessa patienter ofta har svårt att uttrycka smärtupplevelser, och att deras sensoriska upplevelser ofta skiljer sig från de som inte har autism. Wendy gav följande tips:
- Använd plastspeglar istället för metall, då kall metall kan uppfattas som smärtsam.
- Var noga med att putsa fyllningar, då små avvikelser i ocklusion och yta kan upplevas mycket besvärande.
- Arbeta med ljussättningen i behandlingsrummet, det är vanligt med ljuskänslighet.
- Arbeta med visir och utan mask i de fall där det går, då personer med autism oftare tittar på munnen snarare än på ögonen på den de interagerar med.
- Sänd ut förberedande information om det planerade besöket, så kan vårdnadshavare och barnet träna hemma.
- Ha foton utanför dörren på vilka patienten kommer att träffa i behandlingsrummet.
- Sekvensera behandlingen. Använd gärna timer och räkna NER inte upp.
“The importance of assessment-based care for orofacial dysfunction” av Åsa Mogren and Pamela Åsten från Tako-center i Oslo och Mun-H center i Göteborg.
Föreläsningen berörde strukturerad analys av patienter med sällsynta diagnoser som påverkar den orala funktionen och hälsan. Åsa och Pamela lyfte fram olika analysverktyg så som NOT-S: Nordic Orofacial Test-Screening, och nämnde även Freidman grading scale för storlek av tonsiller, vilka ofta glöms bort i utredningar.
Vi fick se hur man testar tuggfunktion med tvåfärgade tuggummin, samt hur man mäter läppstyrka, tungkraft, och bitkraft. Viktigt är även att analysera förmåga att äta olika sorters föda, samt talmotorik.
Observandum från föreläsarna…! Bristande ocklusion kan leda till överätande på grund av minskad feedback till hjärnan vid tuggning.
Sist ut talade Mohammed Al-Haroni om “Special Care dentistry in Norway, the Past, the present and the future” där vi fick intressant insyn i arbetet med att definiera den i Norge nya specialiteten Orofacial Medicin, som i där kommer att kallas ”Multidisciplinär tandvård”.
Nästa Nordiska kongress blir om två år. Paus 2024 då IADH har internationellt möte i Seoul i september. Info om detta kommer här på hemsidan.
Varma hälsningar från hela styrelsen!
Slut på referat.
Bild nedan: Hela Svenska sektionen av NFH (-Annika) var på plats i Oslo för konferensen, och passade på att ha styrelsemöte. Sista dagen hanns det även med en stunds turistande i staden. Här är vi på Operan.